Hujambo!

Malin Påhls heter jag som skriver. Genom denna blogg kan ni följa oss på vår studieresa i Kenya och Tanzania - en sju veckor lång resa som hör till den ettåriga kursen "Unga i Världen". Vi hoppas kunna förmedla en inblick i vår vardag här - för att lugna och informera oroliga föräldrar, vänner och bekanta. Och framför allt inspirera blivande kursdeltagare.

Är ni med? Nu kör vi igång!
Vår resa startade den 21 januari från Arlanda. Vi mellanlandade i Doha, Qatar, där vi väntade i långa timmar. Med det gäller att sysselsatta sig - en del lekte lekar, andra satt koncentrerade och pluggade swahili, medan övriga strosade runt och konstaterade att "Ja, nu var vi allt utomlands.".
Ett dygn senare landade vi i Nairobi, Kenya. Känslan av att stiga ur ett luftkonditionerat plan och välkomnas av den varma och tryckande luften var obeskrivlig. Underbart - nu skulle resan vi längtat efter ända sen vi började kursen i augusti starta. Det kändes som om vi landat mitt i Lejonkungens rike, när vi körde förbi det kenyanska landskapet i soluppgången; det var bara lejonen Timon och Pumba som fattades.

Vi spenderade våra fyra första dagar i utkanten av Nairobi. Ganska snart hade vi lindat värdinnan på vårt hostel kring vårt lillfinger. Vi fick bara stå ut med att hon såg oss som barn. Det gäller att uppskatta barnasinnet, och det känns som att det ligger ganska nära det kenyanska folket, att bjuda på sig själva helt enkelt.
En annan ny vän är Joseph från Kisumu. Han äger bussen vi hittills transporterats i. En stor och vit en, dock med afrikanska stötdämpare. Joseph och hans tre vänner har guidat oss runt i Nairobi. Personligen måste jag säga att Kenya är modernare än jag trodde, dock är det inte är svårt att notera de sociala klyftorna när vi kör längs vägarna i Nairobi.

Pa måndag besökte vi LWF - Lutheran World Federation. Vi fick vi en föreläsning om LWF:s verksamhet i Kenya av Sofia Malmquist, som varit lärare på Röda Korsets folkhögskola. De flesta av oss blev nog inspirerade av federationens arbete, fa med flyktinglägren i Kenya. Samma dag introducerades vi också i "Lake Victoria-projektet". På vägen hem besökta vi en lokal marknad ute på landsbygden.

Följande dag besökte vi en park för elefanter - vilka fascinerande djur i olika storlekar och kulör, beroende på hur mycket röd sand de sprutat på sig själva med snabeln och rullat runt i vattengroparna! Därefter lunchade vi på Karen Blixtens Coffee Garden. På eftermiddagen var det dags for girafferna! Oj, så stora och stiliga de var - några av oss fick även ta del av sliskiga giraffpussar. På kvällen åkte vi in till centrum med Joseph och roade oss med kenyansk musik och dans.

Onsdag förmiddag tillbringade vi på Röda Korsets huvudkontor. Vi introducerades på ett välstrukturerat sätt in i dess verksamhet och visades runt i de flesta byggnaderna i anslutning till Röda Korsets olika verksamheter, bl a ambulanscentralen. Mycket intressant! Jag är ganska säker på att de flesta av oss fascinerades över Röda Korsets etablerade och vidsträckta arbete i Kenya. Vi kände oss stolta att få bära Rödakors-pins.

Under torsdagen "guppade" vi runt i Joseph buss på väg till Kisumu. Det tog 11 timmar. Resan gav oss dock en drös fantastiska intryck och vyer av zebror, antiloper, getter och får. Längs vägarna möttes vi även av små barn i skoluniform. När de fick syn på oss började de springa vid sidan av bussen i förtjusning och ropade: "Mzungu, mzungu!" Det tog tag i hjärtat på olika sätt.

Kisumu
Här i Kisumu har vi spenderat två förmiddagar på Röda Korsets bransch, där vi fick ett varmt välkomnande och första hjälpen både i teori och praktik. Många av oss har sen tidigare gått kursen hemma i Sverige, men upplevde att vi fick ta del av kunskap som vi inte fått hemma. Kursen genomfördes av två fantastiska föreläsare, Teddy och Jacob, tillsammans med volontärer från Kisumu med omnejd.
Idag är det söndag. Några av oss besökte gudstjänsten i kyrkan, andra besökte färgglada marknader.

Nu har det gått en vecka, men det känns som om vi har varit har mycket längre. I morgon är det måndag den 30 januari, vilket innebar att vi delar upp oss i tre grupper. Det är dags att besöka andra Röda Kors- branscher: Nyando och Migori. En grupp stannar kvar i Kisumu.
"Hakuna matata!"

Skrivet av Malin Påhls